Kategori: spaningar

Dolt reklambudskap #Inception

Huset på Långholmsgatan 13 har i decennier erbjudit en av Söders bäst exponerade platser för vepor med reklambudskap. Redan 1963 utlovades diskkraft så Ni baxnar på den här platsen.

langholmsgatan-mars-1963
”Spårvagnar och bussar på Långholmsgatan”, fotograf: Håkan Trapp (mars 1963)

Knappt ett halvsekel senare marknadsfördes utrymmet av JCDecaux som en av de bästa platserna i de största städerna.

Långholmsgatan, fotograf: Stina Bjurström (23 september 2009)
Långholmsgatan, fotograf: Stina Bjurström (23 september 2009)

langholmsgatan-hitta-se

När Hornhuset uppfördes i tre våningar direkt framför fasaden, tänkte nog de flesta att gavelns roll som reklamplats var överspelad, men skam den som ger sig. Adcitymedia fortsätter att marknadsföra gaveln som reklamplats, men har stuvat om lite i devisen, för att den fortfarande ska kunna påstås äga relevans.

adcitymedia-hornstull-1

Ytan är inte längre en av de bästa (no shit), men likväl en av de största (fortfarande 90 m2).
I gengäld tillhör Stockholm numera inte bara de största utan också de bästa städerna.

Lustigt nog illustrerar Adcitymedia vepan med en bild av hur reklamplatsen såg ut innan galleriabygget. På webbplatsen kanske de lurar någon stackars reklamköpare som är dåligt uppdaterad på innerstadens gentrifiering, men att göra vilseledande reklam för en reklamyta på en vepa direkt på platsen i fråga liknar mer än något annat den vilseledande reklamens svar på Inception.

adcitymedia-hornstull-2

adcitymedia-hornstull-webb

Den som på allvar vill synas med sitt varumärke gör det förmodligen hellre på en plats som inte är skymd bakom en husvägg.

adcitymedia-hornstull-3

adcitymedia-hornstull-4

Dagen – nyheter från två världar?

Jag gick in på Dagen.se och klickade på den här:

Efter ett tag täcktes hela skärmen av den här:

 

När jag växte upp var Lasse Nylén Pingstkyrkans svar på Brasse Brännström, en kille som berättade sagor från Bibeln med stor inlevelse:

Pärleporten syftar i det här sammanhanget naturligtvis inte på den eviga tillvaron ”ovan där”, utan på Dagens nya betalvägg.

al-Aqsamoskén eller Alaskamoskén?

Var det kvardröjande minnen från förra vinterns snöbollskrig framför Klippdomen, eller ett försök till subliminal marknadsföring av moskébygget i Anchorage, som fick Tankesmedjans Jonatan Unge att i sin utläggning om Jerusalemsyndromet tala om hur Denis Michael Rohan 1969 satte eld på ”Alaskamoskén”?


Hör hela programmet här.

Laktosfri, ej laktosfri eller ”Eila-laktosfri”?

Det finska mejeriföretaget Valio har bestämt sig för att bli tydligare(?) i sin kommunikation av laktosfria produkter, genom att ändra benämningen ”laktosfri” till ”Eila laktosfri”, som enligt deras blogg står för ”expertis inom laktosfritt”.

Frågan är vilken beteckning som tydligast kommunicerar produktens egenskaper? De flesta konsumenter har rimligtvis något slags hum om vad ”laktosfri” innebär… men ”Eila laktosfri” – vad betyder det, egentligen?

Har Valios marknadsavdelning funderat över hur många missförstånd som skulle uppstå i matbutikerna, om konsumenterna började fråga efter ”ej lalaktosfri” mjölk? 

Arlas hemsida beskriver skillnaden mellan låglaktosmjölk och laktosfri mjölkdryck. Spisa.nu berör nomenklaturen kortfattat.

FotnotEila är för övrigt ett finsk kvinnonamn, med norsk-samiska rötter och besläktat med det grekiska namnet Helena som betyder ”lysande” eller ”fackla”.

Uppdatering: Valio ska ha cred för att de verkar ha frångått den smått obegripliga devisen ”Dubbelt god för en lättare magkänsla”.